
Fastlagsbullen, Semlan och Hetväggen
Mat & Sed. En gång om året börjar vi i detta land nästan hysteriskt trycka i oss små runda vetebullar fyllda med mandelmassa och vispgrädde. Detta kan te sig som en ganska underlig vana, men bruket går långt tillbaka i historien. För 500 år sedan var Sverige ett katolskt land, och som alla goda katoliker firade vi fastan, d.v.s. 40 dagar före påsk rådde en period av späkning...Läs mer »Chokladen – dryck, pulver, kaka, kärlek
Mat & Sed. Vare sig vi vill svärma för vår älskade kring alla hjärtans dag eller skämma bort oss själva, vare sig det är jul eller påsk, vare sig vi till lyxa till det lite grann eller bara muntra upp oss finns det en gemensam nämnare, en sak vi vänder oss till, en sak som ligger oss och våra gommar närmast om hjärtat – chokladen! ...Läs mer »Champagnen – det gyllene bubblet
Mat & Sed. När vi nyligen ringt in det nya året och likaledes firar ett nytt utseende här på Restaurang.se gör vi som sig bör vid sådana festliga tillfällen och skålar oss hesa med Champagne. Detta bubblande vin har generation efter generation använts vid högtider och festligheter och dess popularitet bara ökar och ökar.Champagne och Champagne
Definitionen av Champagne är ...Läs mer »
Pepparkakan – Julens kryddiga lilla favorit
Mat & Sed. Lagom till december dyker de upp som änglar, grisar, gubbar och gummor med sirliga utsmyckningar eller helt nakna – pepparkakorna. De går att hitta året runt, men det är nu, till jul, som de blir ett måste och det är till denna tid som de idag är starkt knutna, men som med så många av våra traditioner och vanor började pepparkakan på en helt annan plats än julfikabordet.Kung Hans blir snäll
Pepparkakan är ett av våra äldsta bakverk och vi hittar den redan i det forna Egypten och i antikens Rom....Läs mer »
Mårtens gås
Mat & Sed. I början av november, rättare sagt omkring den elfte, sätter sig vårt lands sydligaste invånare till bords för att under några timmar frossa sig igenom en gåsamiddag. Idag ses detta som en typiskt skånsk tradition, men så har det inte alltid varit. Den skånska seden är faktiskt inte skånsk utan tog sin början med ett franskt helgon från Ungern.Frosseriets heliga ursprung
Det var en gång för omkring 1700 år...Läs mer »
Svampen – en senfärdig kärlekshistoria
Mat & Sed. Från det att sommaren bjuder på sina första späda kantareller till att första snön lägger sig över landet kan man se dem: Svampplockarna. Utrustade med knivar, korgar och gummistövlar vandrar de med nedböjda huvuden genom skog och mark med en aldrig sinande entusiasm. Svenskarna är ett svampälskande folk som trotsar myggor, huggormar och älgar i jakt på skogens skatter. Så har det dock inte alltid varit. ...Läs mer »Kanelen – förvirringens krydda
Mat & Sed. En av svenskarnas favoritkryddor sedan många hundra år tillbaka är en bark, men en exotisk bark som får oss alla att känna oss trygga och lugna och ger oss oftast ett leende på läpparna. Framförallt ler vi när barken males och bakas in i ett fluffigt sött vetebröd och serveras med ett glas mjölk, ja då minner den direkt om varma kök och bullbakande mammor och vi blir så där barnsligt förtjusta och vill ta en bulle till. Dock var det inte riktigt med bullar som kanelens historia började. ...Läs mer »Kräftan – det svarta guldet
Mat & Sed. Kräftor har simmat i våra vatten sedan länge men det var inte förrän på Gustav Vasas tid som vi började äta dem och då bara de högre stånden. Vanligt folk såg på skaldjuren med misstänksamhet. Vår tradition med kräftskivor i augusti är ett ännu nyare påfund och något så oromantiskt som ett resultat av svensk lagstiftning.Begynnelsen och Bibeln
Skaldjur av olika slag har ätits i alla tider och vi vet att romarna under antiken gärna åt havskräftor. Dock var det först under medeltiden som flodkräftan började bli populär och detta mycket tack vare att de europeiska klostren under fastetid, då man inte fick äta kött, så smått utvidgade begreppet ”fisk” till att innefatta allt från kräftor och krabbor till...Läs mer »
Peppar
Mat & Sed. Pepparn är idag svenskens vardagskrydda näst saltet och på nästan varje restaurangbord finner vi ett pepparkar så att vi kan mätta vår lystnad utifall att kocken inte kryddat nog.Alexander den Stores långa peppar
Den idag vanliga svartpepparen kommer från busken Piper Nigrum men det var dess bror långpepparen, Piper Longum, som först blev populär. Långpepparen är till skillnad från andra pepparsorter starkare och har en lite annan arom. Det var denna peppar som Alexander den Store mötte i Indien och tog med sig tillbaka till Europa där den genast blev på modet...Läs mer »
Brännvinet – livets vatten
Mat & Sed. Brännvinet har haft sin självklara plats till vardags och till fest, för att avsluta affärer, för att få god skörd eller för att bota sjukdom. Idag har det fått konkurrens av allehanda andra drycker och kontinentala vanor, men vi finner det fortfarande stolt på våra största festbord och naturligtvis nu till midsommar.Pulvermakaren och Flaskedragaren
Brännvinet kom till Sverige under 1400-talet, förmodligen via de tyska köpmännen, och var då såsom namnet skvallrar bränt vin, d.v.s. destillerat vin. Till en början användes det inte till att dricka utan i kruttillverkning då salpeter, kol och svavel fuktades med spriten. Legenden berättar att det var Tydeke Pulvermakare, Stockholms kruttillverkare, som i slutet av 1400-talet smakat på krutingrediensen och funnit den tämligen stärkande. Han ska då ha berättat om vätskan för sina vänner och vips spreds bruket att ta sig ...Läs mer »
Laxen – Kungen av Fisk
Mat & Sed. Så här när våren är kommen är det inte bara människan som är på gott humör, nu börjar även laxen att leka.Fisk har varit en del av vår diet i alla tider, även om typen av fisk har varierat beroende på landsända. Viss fisk har man dock funnit överallt, däribland laxen – den kanske genom tiderna mest uppskattade fisken. Laxen verkar i forna tider ha funnits i överflöd och i bland annat Halland och utmed Norrlandskusten kan vi läsa i tjänstestadgar att tjänstefolk lovades att inte behöva äta lax mer är fyra gånger i veckan....Läs mer »Påskägget
Mat & Sed. I Sverige äts det en hel del ägg, ungefär 200 stycken om året per person brukar man räkna med, d.v.s. drygt 1,8 miljarder tillsammans, och under de senaste fem åren har vi bara ätit fler och fler. Under påsk dubblas dessutom konsumtionen och som mest äter vi på påskafton. Men det är inte bara i Sverige som det äts ägg om påsk, utan det är en vana spridd över hela världen.Det finns ingen ensam förklaring till att just ägget fått en särställning under påsken, det finns flera.
Det är en kombination av kristen symbolik, katolsk kvarleva och naturens förutsättningar....Läs mer »













